Lugnt och fint-goodbye

Jag struntar i att stänga ner bloggen, jag orkar inte starta en ny. 

 

Så varför farväl?

 

Bara farväl till Lugnt och fint.

 

För ett år sen var jag på en annan plats i mitt liv. Målet för 2019 var att läka lugnt och fint. Läka från fotskadan, läka från andra saker som skadade mig och ha massa is i magen.

 

Det har gått ganska bra. Man kanske kan säga att 80-90 % av de målen är avklarade och att mer tid kommer göra det helt bra. Personligen tycker jag att det suger att ge av sin tid passivt och inte aktivt jobba mot ett mål men tränar på det med.

 

Jag avslutar inte året Lugnt och fint. Bestie var här och sa att det inte är mitt fel. Jag kan inte ro för det. Hon kom med choklad och livet kändes fint. En annan människa har klampat in i mitt liv som verkligen gjort mig glad.

 

 

Vi spelade in nya årsmål.

 

För icke insatta kommer det här inlägget verka kryptiskt, för andra som följt mig år ut och år in kommer förstå mer. Det får vara så. Det är en blogg liksom, det är vad det är.

 

2020 kommer bli hårt och brutalt. Jag vet det redan nu. Jag har tillräckligt många fakta på bordet för att dra den slutsatsen. Det kommer att bli ett förändringens år och det kommer göra ont. Därav goodbye Lugnt och fint.

 

Har satt ett årsmål för avslut, kärlek, jobb, sociala livet, barnen och reviderat mål för ultra. Inställda resor. Det lät brutalt när jag sa allting högt men det är också rimligt på nåt sätt. Det måste bli såhär nu.

 

Fast i byråkrati och myndigheter ett till år av mitt liv. Jag kommer inte klara nåt av det här själv och jag kommer behöva massa hjälp.

 

Vill man bidra finns jag här och är mottaglig för svart humor, choklad, rom, tröstande famnar och roliga fester.